Om Rödmyrans förlag

Min vilja att förstå skogsbruk och skogsägarens situation i skogsnäringen har lett till att jag skrivit handböcker som kan hjälpa andra skogsägare.

Som skogsägare översköljs du av information och det är väldigt svårt att skilja ut vad som är reklam/”propaganda” för industriskogsbruk och vad som är relevant information. 

Skogsägande är speciellt och det kan vara svårt att se skogen för alla träd. I skogen möts många olika intressen och skogen har många olika värden; från råvarubas för skogsindustrin till andliga upplevelser för skogsvandrare. Livets träd är en central livssymbol i många kulturer. Allt detta måste vi skogsägare inse och förhålla oss till.

Under alla mina år som skogsägare har jag upplevt att det är svårt att styra mitt skogsbruk utifrån mina egna intressen, speciellt i dialog med ”etablissemanget”.

Sverker Forsén, skogsägare sedan 1968

Mitt liv som skogsägare:

De första stapplande åren

När jag 1968 som 9-åring blev den tredje generationen Forsén att äga skogsfastigheten Sikfors 9:9 utanför Piteå, visste jag inget om skog. Till att börja med var det pappa Arne som skötte skogen.

”Så småningom så började saven stiga” och under gymnasietiden väcktes intresset för skog till liv.

Der Jägermeister

Efter gymnasiet studerade jag till jägmästare på Sveriges Lantbruksuniversitet. Där fick jag lära mig mycket om skogsbruk men det fanns något som ”skavde” i utbildningen där mycket av fokuset låg på storskaligt skogsbruk. Själv hade jag med mig erfarenhet av ”småskogsägande”  där jag upplevt ”mjuka” värden i skogen. 

Efter examen tyckte jag mig ”kunna själv” och med stor iver började jag praktisera mina nya skogskunskaper i min egen skog och i mitt arbete som skogsrådgivare.

Lär av misstagen

Tack vare mitt jobb som rådgivare har jag träffat många skogsägare och jag har haft ett nära samarbete med några hundra skogsägare i mer än trettio års tid. Genom åren har jag och en del av mina kunder tagit okloka beslut och gjort dåliga skogsaffärer som inneburit att ”vi kastat pengar i sjön”. Vi har följt rekommendationer och råd och i efterhand har det visat sig att en del råd var direkt dåliga.

Genom att dra lärdom av mina egna och andras erfarenheter som skogsägare har jag med åren blivit en bättre rådgivare och klokare skogsägare.

Rådgivaren som började tänka själv

Med tiden insåg jag att med skogsägandet följer ett stort ansvar att själv bevaka sina intressen. Ingen annan har tid eller motivation för detta.

Jag började noggrant följa upp utförda avverkningar i min skog och upptäckte att arbetstempot i skogen trissats upp så högt att en del entreprenörer ”genade i kurvorna” för att höja produktiviteten. Priset för de misstag som då lätt uppstår får skogsägare betala genom kvarglömt virke i skogen, kap- och fällsprickor, höga stubbar mm. 

När jag börjat ”tänka själv” upptäckte jag att det finns en del ”sanningar” bland skogsfolk som inte baseras på fakta (evidens) utan på antaganden och på industrins råvarubehov. Hit hör kunskap om virkesproduktionen (och koldioxidbindningen) i äldre skogar och virkesproduktionen i täta oröjda skogar. 

Jag började också inse att riskmedvetenheten var liten hos skogsägarna. Stormen Gudrun har tydligt visat vilka ekonomiska risker som följer med skogsägandet och att det i slutändan är skogsägaren som får ta smällen om en ensidig rådgivning att satsa på gran visat sig vara riskfyllda råd.

Fortfarande finns det mycket att lära.

Arealen växer

Jag är övertygad om att Framtiden växer på träd. Den tron ledde mig till att börja köpa mer skogsmark från släkt och på fastighetsmarknaden. Från 1980-talet fram till slutet av 2010-talet växte min skogsareal från 45 hektar till ca 2 000 hektar skog i Norrbotten. 

Insikten

I början av 2020-talet började jag känna att ”less is more” och jag gick in i en konsolideringsfas genom att sälja av skogsmark. Då gjorde jag upptäckten att jag i Överkalix fick mer betalt per skogskubikmeter när jag sålde marken än när jag något år tidigare gallrat skogen – då fick jag min stora Insikt att det finns två kategorier skogsägare och de har olika syften och mål med sitt skogsägande.

Skogsbolagen (SCA, Holmen StoraEnso) äger skogen i princip i evig tid och dess anonyma aktieägare vill ha årlig avkastning (utdelning) från sitt aktieägande. Deras affärsidé är att förse industrin med virke och de ser alternativt skogsbruk (kolbindning,kalhyggesfritt skogsbruk mm) som ett hot. De värdesätter inte skogens ”härlighetsvärden”. Skogsutbildningar (Sveriges Lantbruksuniversitet sorterar under Näringsdepartementet och skogsindustrin har starka band till dess skogsfakultet) och skogsrådgivningen i Sverige är i stor utsträckningen inriktad mot dessa skogsägares krav och behov som går ut på att optimera avverkningen i skogen.

Den andra skogsägartypen är människor som äger en bit skogsmark som en dag förmodligen kommer att säljas på den öppna marknaden och som även njuter och uppskattar skogens många andra värden som att vandra genom en pelarsal av ståtliga furor och att plocka svamp i sin skog. För dessa skogsägare är det mycket positivt att det nu äntligen utvecklas nya möjliga inkomstmöjligheter såsom försäljning av koldioxid- och biodiversitetskrediter som ett komplement till vanlig virkesproduktion.

Lönsamheten för ”småskogsägarna/familjeskogsägarna” sitter inte i avverkningen utan i förmågan att bygga upp en attraktiv och virkesrik skogsfastighet. Skogssverige har i stor utsträckning missat denna fundamentala skillnad mellan industriskogsägarna och ”småskogsägarna”.

Personligt skogsbruk

Med tiden har jag fått en holistisk syn på skogsbruk. Skog är så mycket mer än sågtimmer- och massavedsproduktion och vi skogsägare har bra förutsättningar att bedriva ett eget Personligt skogsbruk där vi bejakar och utvecklar skogens många värden. Det är i skärningspunkten mellan skogsindustri – klimat- & naturvärden – och den känslomässiga upplevelsen av skog
som hela skogen framträder med all sin rikedom.

Det behöver inte vara ”antingen eller”, det kan vara ”både ock” – vi kan leverera råvara till skogsindustrin och samtidigt bedriva alternativt skogsbruk såsom naturturism, koldioxidinlagring och producera biodiversitetskrediter.

Rödmyrans förlag

Det är med kunskap som med pengar – den ska spridas för att göra mest nytta! Därför har jag startat Rödmyrans Förlag med målet att medvetandegöra skogsägare – då fattar man bättre beslut och skogsbruket blir enklare, roligare, hållbarare och lönsammare. Utifrån mina skogliga erfarenheter under mer än ett halvt sekel är jag fast övertygad om att det behövs mer information och kunskap om skogsägande från aktörer utan kopplingar till skogsindustri eller myndigheter.